En bebis utveckling första 6 månaderna

Som nybliven pappa och förälder är det svårt att hänga med i svängarna. Det finns mycket man ska tänka på och desto mer att lära sig. En sak som kan vara bra att kunna lite mer om är bebisens utveckling samt om hur man kan hjälpa sitt barn att komma framåt mer i den. Som förälder är det viktigt att du är aktiv i ditt barns utveckling eftersom att bebisen är helt beroende av vuxna. Det är du och andra som står barnet nära som har påverkan på barnets mående, på hur det knyter an och på hur barnet utvecklas. När föräldern bryr sig om sitt barn kommer bebisen att känna sig tryggare och då kommer den också få lättare för att gå vidare i sin utveckling.

Hur pass beroende är barnet av vuxna?

Under det första halvåret i barnets liv är det helt och hållet beroende av vuxna personer. Barnet kommer också att utvecklas och att präglas av de vuxna som finns runt omkring barnet. Det är den vuxne som måste se till att barnet får mat, värme, närhet och allt annat det behöver. Till en början kommer barnet inte att söka så mycket kontakt men ju äldre det blir, desto mer kontaktsökande kommer det att bli. Barnets kommunikation kommer också att bli bättre och bättre i takt med att barnet blir äldre.

Även ett äldre barn är beroende av vuxna personer, även om det inte nödvändigtvis behöver vara dess förälder. I den här artikeln tar vi dock upp barnets utveckling fram till 6 månaders ålder.

En bebis utveckling vid olika åldrar

Varje barn är unikt och det betyder också att inga barn utvecklas precis i samma takt som ett annat barn. Det är dock som så att barnen ofta utvecklar samma behov och egenskaper vid en och samma ålder och här i texten berör vi flera av dem. Du bör dock komma ihåg att ditt barn kan variera sig en hel del i sin utveckling och du kan behöva läsa på lite mer även om äldre barns utveckling för att förstå hur allt hänger ihop.

När barnet befinner sig i sitt första levnadsår kommer det att utvecklas snabbare än någon annan gång i livet även om utvecklingen kan gå olika fort även mellan syskon.

Som förälder eller närstående till barnet är det bra att komma ihåg att barnet kan bli oroligt eller förändras i humöret när det lär sig nya saker. Det kan då vara så att barnet äter sämre, eller att det behöver mer närhet. Då är det bra att kunna uppfylla barnets behov.

Barnets utveckling kan gå väldigt olika snabbt och det finns faktiskt otroligt mycket som kan påverka den. Olika förutsättningar och händelser kan påverka utvecklingen på kort sikt eller på längre sådan. Ett barn som behöver byta bostad kan påverkas kortare i sin utveckling. Är barnet fött för tidigt, med om en olycka eller om det har en funktionsnedsättning kan dock påverkan hålla i sig än lägre, kanske rent av under hela barnets liv.

Bebisens utveckling vid 1 månads ålder

Bebisen börjar faktiskt utvecklas redan när den är nyfödd. Utvecklingen mellan 0-2 månaders ålder kanske inte tycks vara så stor för en utomstående men det händer faktiskt en hel del saker i barnets liv. Både sinnen, kroppen, känslor och kommunikation genomgår förändringar.

Barnets kommunikation

Redan i den här åldern kan barnet välja att ta ögonkontakt, eller att avstå från den. Många gånger kan barnet vilja ha mer kontakt om det tittar på en person. Om barnet gömmer sig med händerna eller tittar bort vill det i regel vara i fred. Att barnet inte tar ögonkontakt är dock inte ovanligt. Barn i den här åldern kan ta mer eller mindre ögonkontakt och det är helt normalt.

Kommunikation i övrigt löser man lättast genom att titta på barnet för att förstå vad det vill. Även om barnet inte förstår är det viktigt att man pratar med det och kommunicerar med det. Barnet kommer att lära sig en hel del genom att härma sina föräldrar.

Barnet kommer också att skrika en del. Det är helt naturlig. Ofta kan barnet skrika mer på kvällen. Om barnet är ledset större delen av dagen, om det inte vill äta eller skriker oavbrutet och väldigt intensivt kan det dock vara klokt att ta kontakt med läkaren.

Barnets kropp

Som nyfött har barnet ett tungt och stort huvud jämfört med kroppen. Ungefär när barnet är en månad gammalt börjar det utveckla sina nackmuskler men det är fortfarande viktigt att man stöttar barnets huvud med handen när man bär och sköter det. Den första tiden är händerna knutna på barnet, och dess rörelser sker reflexmässigt och ryckigt.

När barnet ligger ner gillar det att ligga i fosterställning men man bör se till att det sover på rygg och att man under dagen låter barnet ligga på mage flera gånger.

Känslor och sinnen

Barnets sinnen är väl utvecklade vid födseln. Synen är det sinne som är sämst utvecklat men när det gäller känsel och lukt är de väldigt välutvecklade.

Barnets känslor tar dock längre tid att utveckla. Redan från de första veckorna kan man se att barnet ler. Innan barnet är sex veckor gammalt kan man inte räkna med att barnet ler annat än reflexmässiga leenden. Efter det kan man dock se de första stegen mot att barnet känner glädje när det ler.

Bebisens utveckling när den är 2, 3 eller 4 månader gammal

När barnet är mellan 2-4 månader sker mycket i dess liv och utveckling. Här behöver barnet en hel del stöd från sina närstående. Mycket kan kännas nytt och förvirrande. Här kan man som förälder i regel också se stora förändringar i barnets beteende och man kan se tydligt att bebisen tar efter sina föräldrar.

Kommunikationen

Det är först vid ungefär två månaders ålder barnet börjar med olika läten. Det är de första stegen mot att börja använda riktiga ord. Barnets språk och den sociala förmågan överlag kommer att utvecklas rejält och barnet kommunicerar gärna ansikte mot ansikte. Barnet har troligen inte lärt sig några ord men kroppsspråk, miner och olika ljud förstärker kommunikationen. Barnet börjar också uppskatta när vuxna skrattar och ler och den förknippar det med positiva saker.

Det är också under den här perioden barnet börjar svara mer på kommunikation från vuxna. Det kan komma ett litet joller när man talar med barnet. Som vuxen får man dock tänka på att barnet blir mycket trött av all kontakt och det är lätt hänt att skratt övergår i gråt. Mot slutet av den här utvecklingsperioden kan många höra sina barn skratta för allra första gången.

Sinnen hos en bebis på 3 månader

Nu kommer barnets sinnen igång allt mer. Bebisen blir mer medveten om sin kropp och sin känsel när den börjar röra sina egna fingrar och tår. Barnet kan också börja känna igen både personer och saker. Även när det gäller återkommande rutiner som blöjbyte, bad och promenad kan barnet komma ihåg dem. Barnet kan också koppla samman olika beteenden med rutinen. Den kan bli ledsen när det är dags att bada och le när man ska gå ut.

När bebisen kommer upp i den här åldern börjar den styra sitt huvud mot det håll den hör saker från. Den går inte längre bara på reflexer. Ett barn i den här åldern kan vägra att le innan den hör en röst eller ett ljud det gillar.

Det är dock inte bara barnets känsel och hörsel som utvecklas allt mer. Även barnets syn blir bättre och barnet kan nu se saker klarare. Bebisen börjar också leka med sina fingrar framför sitt ansikte och barnet kan också sträcka ut händerna efter saker det ser en bit fort. Blicken kan också fastna på saker som rör sig flera meter bort från barnet.

Vad kan bebisen göra kroppsligt när den är 4 månader?

Ett barn som är fyra månader gammalt kommer att ha utvecklat sin rörelseapparat mer och den har mer koll på den egna kroppen. Många reflexer som barnet haft sen nyfödd minskar eller försvinner helt. De allra flesta barn slutar att knipa ihop händerna i den här åldern och de går istället över till att sträcka ut händer och armar för att gripa tag i saker längre bort, då med hela handen och inte bara med fingrarna. Bebisen kan också kontrollera sitt huvud bättre och även vrida på det även om inte alla barn fått upp en fullgod muskelstyrka i nacken. Det är inte heller ovanligt att barnet suger på tummen eller på olika leksaker som det håller i sina händer och bebisen blir allt duktigare på att hitta sin egen mun och näsa i proceduren.

När barnet läggs på rygg eller mage är det inte ovanligt att det sparkar med benen och rör på armarna. Barnet kan också försöka ta sig över på andra sidan och det kan dessutom försöka stödja sig på sina underarmar en stund när det ligger på mage. Nu kan man också börja öva barnet lite i att sitta med stöd eller genom att man håller i barnets händer och huvud när det sitter. Det är också bra att låta barnet sträcka ut sin kropp genom att man håller en leksak en bit framför bebisen.

Bebisens utveckling mellan 5-6 månader

Det är nu man kan börja ha lite roligare med sitt barn. Utvecklingen innebär i de flesta fall mer vaken tid, bebisen blir mer medveten om vad som sker runt omkring den och man behöver inte längre tänka på att barnet blir riktigt lika trött som tidigare.

Känslor och sinnen

I takt med att bebisen är mer vaken kan den också utforska sin omgivning mer. Med hjälp av olika erfarenheter och sinnesintryck kan barnet skapa minnen. Ett barn som bränner sig på något kan koppla samman det med att saken gör ont. Om barnet sticker sig på en geting kan det komma ihåg att getingen sticker och att det känns. Barnet börjar också visa vilka det vill umgås med och inte. Tidigare har barnet troligen varit ganska socialt och lett mot de flesta, samt tolererat att bli buret på av alla. Nu fungerar inte det längre. Barnet kan sluta le mot alla och skrika högt om det inte trivs med att bli buren av en viss person. Barnet visar helt enkelt sitt ogillande.

I samma veva börjar barnet också förstå att dess handlingar påverkar andra. Om bebisen skriker kan den koppla det samman med att föräldern kommer och bebisen kan också lugnas av en anhörigs prat eller av att se denne på håll.

Barnet gillar också att ta i saker och att undersöka dem med sina händer. Det är inte heller ovanligt att barnet smakar på olika saker. Det här är alltså en ålder där man vill hålla lite koll på vad barnet egentligen kommer i kontakt med. Barnet kan också känna igen sina saker och om något inte ligger där det ska kan barnet bli väldigt irriterat. Bebisen kan också med flit tappa en sak för att se vad som händer. Det behöver inte alltid vara leksaker utan det kan handla om djur, mattallriken eller kanske om förälderns telefon.

Synen hos barnet kommer också att bli bättre och nu kan bebisen sikta in sig på små saker som mynt, dammtussar eller små leksaker. Det är kanske inte helt lämpliga grejer för ett så litet barn att leka med. Bebisen kan också fokusera på saker längre bort.

När det gäller barnets känslor kan man också se att de vanligen brukar känna av omgivningens sådana. Om barnet ler mot en person hoppas det på att få ett leende eller ljud tillbaka. Om något istället säger till barnet med ett argare tonläge kommer barnet att uppfatta det. Barnet kan också själv avgöra vad som är intressant och inte och rikta sin uppmärksamhet mot det.

Att visa barnet positiva känslor och att redan nu sätta gränser är bra för barnet. Då vet det vad som förväntas längre fram. Du behöver också se till att barnet får struktur samt vila i sin vardag. Genom att visa barnet beteenden och känslor som är okej kommer barnet att uppvisa just dem i framtiden. Barnets framtida kontakter och känslor kommer att påverkas, inte bara av den som umgås med barnet utan också av sjukdomar och medfödda erfarenheter men som förälder och nära anhörig till barnet bör man bete sig på ett bra sätt.

Kommunikation med omvärlden

I de allra flesta fall är det i den här åldersperioden som man märker av stor skillnad i barnets kommunikation. Här börjar barnet söka kontakt allt mer, det reagerar när man säger dess namn och det vill gärna prata ansikte mot ansikte. Barnet förstår inte allt och kan inte heller heller svara med ord. Men barnet kommer att härma det den hör och det gör att dess joller och andra ljud blir mer varierade. Det kan också vara så att barnet börjar blir bekant med och reagera på viss ord som nej eller ja. Enkla tittut-lekar är omtyckta och barnet kan höra skillnad på olika tonlägen. Det är till exempel vanligt att barnet hör på en förälder om denne är glad eller arg.

Det är inte ovanligt att barnet testar olika ljud och ljudstyrkor för att se vad som händer. Här kan barnet också börja le mer för att framkalla reaktioner från omgivningen. Det kan också vara så att barnet börjar skrika högre för att få fram en önskad reaktion. Om föräldern då ger barnet extra uppmärksamhet belönas barnets beteende. Det kan alltså vara klokt att se till så att barnet tillrättavisas när det skriker bara för skrikandets skull.

För att öka barnets utveckling kan det vara läge att leka olika ramsor med barnet. Det ger än en större förståelse för kroppen och för kommunikation och känslor. Genom ramsorna kan barnet koppla olika namn på kroppsdelar till sin egen kropp till exempel. Man kan också låta barnet vara med mer till vardags, på ett säkert sätt. Det är också bra att läsa högt för barnet och kanske kan man göra små figurer med händerna när man läser.

Kropp och rörelser

När barnet är mellan 4-6 månader gammalt har det större möjligheter att hantera sin egen kropp och ofta finns också en vilja att röra sig mer. Barnet kommer snabbt att upptäcka att det kan nå saker genom att sträcka ut händerna. Vid den här åldern är händerna dock inte bara ett gripredskap utan barnet kan också använda dem för att känna igen olika material och former. Barnet kan både flytta saker mellan händerna, ta upp handen till munnen för att smaka på något samt gripa och släppa taget om människor och föremål.

Om barnet placeras på rygg kommer det också att lära sig att lyfta på sina axlar och på sitt huvud steg för steg. Tids nog leder det till att barnet får syn på sina egna fötter om inte det har skett tidigare. Barnet brukar ofta ha en förkärlek till att pilla på och mellan sina tår, samt att stoppa dem i munnen om tillfälle ges. Det här är helt normalt och barnet gör det helt enkelt för att undersöka.

När barnet börjar närma sig sex månaders ålder brukar det kunna sitta relativt stadigt med stöd, men så är inte alltid fallet. Att ligga på mage, stötta sig med armarna och leka med eller hålla i en leksak brukar dock fungera. Många barn börjar också rulla från mage till rygg eller motsatt i den här åldern. Barnet kan också börja förflytta sig framåt om det ligger lite före i utvecklingen. I regel sker det genom att barnet ålar. Det är bara bra eftersom att barnet då får möjlighet att koordinera benens och armarnas rörelser. Barnet behöver lära sig det här. Rörelserna behövs nämligen för att barnet ska kunna gå längre fram. I den här åldern kan man också lära barnet att stå och gå lite försiktigt. Om barnet ligger i fas sett till utvecklingen orkar dess ben och fötter utan tvekan bära upp kroppen om barnet hålls stående. Att sätta barnet i knät och låta det hålla händerna på den vuxnes axlar samtidigt som den vuxne håller barnet runt midjan brukar vara väldigt uppskattat. Ännu roligare blir det om barnet har något att titta på bakom den vuxne. Kanske finns där ett fönster, eller så kanske man kan sätta en leksak där som barnet kan titta på.

Barnet kan också börja smaka olika drycker och vanlig mat istället för bara ersättning eller bröstmjölk. Barnet bör först lära sig att hantera maten i munnen, och sedan att svälja den. Man kan sedan låta barnet dra av maten från en sked med sina läppar, och kanske kan barnet rent av få leka lite med skeden, eller prova att äta med fingrarna. Med övning kan barnet sedan lära sig att dricka ur en pipmugg, och kanske sen ur en vanlig mugg. Som förälder bör man tänka på att inte fylla muggen helt eftersom att den då kan bli för tung för barnet att hålla.

Vanliga frågor kring bebisens utveckling

Bebisars utveckling går snabbt och många småbarnsföräldrar kan nog vittna om att man inte hänger med. Tack vare möjligheten att ta ut mer föräldraledighet kan båda föräldrarna spendera mer tid med sitt barn från det att barnet föds. Det gör att man inte går miste om något av barnens steg i utvecklingen.

Men som förälder kan det snabbt uppstå en del frågor kring barnet, och runt dess utveckling. Här har vi samlat ett par av dem samt våra svar på dem.

Hur länge är man ett spädbarn?

Hur länge man benämns som spädbarn varierar. Många benämner bebisar och barn upp till ett år som spädbarn. När det gäller medicinska sammanhang är det barn upp till 28 dagar, eller max en månad som kallas för nyfödda spädbarn. Det finns dock variationer på när man kallas spädbarn. Vissa pratar om spädbarn från det att barnet föds fram tills dess att det är ungefär tre år gammalt.

När det gäller för tidigt födda barn kan de ofta kallas för nyfödda om de föds före vecka 37, överburna barn föds efter vecka 42 och fullgångna barn föds mellan vecka 37-40.

När man pratar om sitt barn kan man i regel benämna barnet som ett spädbarn så länge man själv känner att det känns bekvämt, men efter att barnet blivit tre år gammalt kan det vara läge att börja använda ordet bebis eller barn istället.

Hur ska viktkurvan hos en bebis se ut?

Om bebisen överlag är frisk när den föds kommer en av de första sakerna som sker vara en vägning samt en mätning av barnet. Under barnets första år sker det väldigt många kontroller just gällande längd och vikt och kontrollerna kommer också tätt. Ett barn som föds kan variera en del i vikt men är barnet fött i tid brukar genomsnittsvikten ligga på omkring 3500 gram.

Under de första tre månaderna i barnets liv vill man att det ska gå upp i vikt. Uppgången bör ligga på mellan 100-300 gram per vecka men det kan variera. Man behöver inte oroa sig om barnet går upp lite mer i vikt en vecka, för att sedan gå upp mindre veckan efter. Man bör istället se till vikten över en längre tid, inte bara till vad som sker på en vecka.

Redan när barnet är tre dagar gammalt kan man se att det har gått ner lite i vikt. En viktminskning på upp till 10 % av födelsevikten är normal, men efter det bör man se att barnet går upp i vikt istället. Det är viktigt att hålla lite koll så att amning eller ersättning fungerar för barnet. Ett hungrigt barn skriker till en början, men en nybliven förälder kan luras att tro att barnet är nöjt när det blir slött och slutar skrika. Det kan i själva verket vara tvärtom, att barnet har fått för lite mat. Om man har svårt att få bebisen att äta kan det vara klokt att söka hjälp. Ingen kommer att döma en som förälder. Det är faktiskt fler än man tror som har lite problem med att få barnet att äta ordentligt.

Barnets viktkurva bör vara jämn och speciellt hos väldigt små barn, eller hos för tidigt födda bör man hålla lite extra koll. Om barnet börjar gå ner mycket i vikt men trots allt äter bra kan det finnas en bakomliggande sjukdom som gör att maten inte tas upp på rätt sätt. Ett lite större barn behöver också lite mer övervakning. Kanske är det så att barnet får för mycket mat? Lite övervikt är ingen fara, men barnet ska inte bli tjockt. Om barnet har ett stort behov av att suga behöver det inte täckas med mat i form av amning eller ersättning. Man kan istället ge barnet en napp eller snuttefilt att suga på, alternativt en bitring.

När börjar bebisar krypa?

Ett barn kan börja krypa nästan när som helst. Vanligen sker det när barnet är mellan 6-12 månader gammalt. Som stadigast brukar barnet krypa mellan 8-9 månaders ålder. Det finns dock en del barn som inte kryper alls och det är också helt normalt. Då kan barnet helt enkelt gå från att sitta eller ligga till att gå. Det beror också lite på hur man hemmavid övar och hjälper barnet i sin utveckling. Fokuserar man mer på att lära barnet att gå är det mer troligt att just momentet krypa hoppas över helt.

När börjar bebisar skratta?

Man kan ana att bebisen ler redan när den är 1-2 månader gammal. Om man tittar på bebisen och ser något som ser ut som ett leende, och om det känns som att barnet ler, då är det mest troligt ett leende. De första skratten kan man ana vid ungefär tre månaders ålder och då kan barnet skratta högt. Joller och mer nyanserade ljud brukar komma när barnet är omkring 6 månader gammalt men det kan variera beroende på hur mycket man pratar med barnet. Precis som när det gäller barnets rörelseapparat kan också tal och kommunikation utvecklas olika snabbt. En del barn lär sig att kommunicera och prata redan innan andra barn kommit på hur man jollrar.

Om barnet inte alls gör några ljud eller verkar lyssna på tilltal kan det vara läge att be barnavårdscentralen att ta en titt på barnets hörsel. Kanske är det så att barnet inte riktigt hör som det ska.

När sitter bebisar med eller utan stöd?

Ett barn börjar ofta sitta med stöd först efter det att barnet lärt sig att vända sig från rygg till mage eller motsatt. Barnet behöver helt enkelt de något upptränade musklerna för att kunna hålla sig upprätt i sittande ställning. Redan innan det här kan dock en bebis sitta i till exempel en babysitter.

Det finns bra stöd som går att köpa till bebisen så att den kan sitta men det går faktiskt minst lika bra att göra en egen variant. Man tar helt enkelt ett par gamla leggings eller andra stretchiga byxor. Man knyter ihop byxbenen längs nere vid fötterna, sedan fyller man byxan med vadd, mjuka kuddar eller liknande. Det är viktigt att byxan stoppas rejält. Man sätter sedan ett gummiband i byxans midja och spänner åt så att stoppningen inte ramlar ut. Stödet läggs sedan på golvet, antingen med benen rakt ut, eller så binder man ihop byxbenen så att de bildar vad som kan likna en cirkel. Barnet placeras sedan mellan de stoppade byxbenen, med ryggen mot byxans gren. Det gör att barnet sitter stadigt. Ett sådant stöd kan man i regel börja använda när barnet är omkring 6 månader gammalt eller något senare när man märker att barnet börjat med sin motoriska utveckling och när det kan hålla sitt huvud uppe för egen maskin.

Barnet är ofta omkring 9-12 månader när det kan sitta på egen hand. Det är bra att hålla lite koll på barnet och att låta barnet sitta på en mjuk madrass. Då kommer det inte att slå sig om det faller. Låt absolut inte barnet sitta själv i soffor eller på bänkar. Då är olycksrisken enormt stor.

När kan bebisar hålla uppe huvudet själva?

En liten bebis har egentligen inte speciellt mycket kraft i sina muskler. Den klarar till exempel inte att hålla upp sitt huvud själv. Det är därför extremt viktigt att föräldern alltid stöttar barnets huvud med en hand när barnet bärs eller ammas. Den rent motoriska utvecklingen hos barnet startas faktiskt inte förrän barnet är ungefär fyra månader gammalt, och det är ungefär då barnet börjar kunna hantera sitt förhållandevis stora och tunga huvud.

Barnet kan redan tidigare försöka hålla huvudet uppe men då bara i några sekunder. Ofta är det då bara tal om rent reflexmässiga rörelser och det är inte förrän senare som rörelserna blir mer permanenta och medvetna.

Man kan inte säga ett exakt datum då barnet ska kunna hålla sitt huvud uppe. Det beror helt enkelt på barnets utveckling och på hur mycket barnet tränar. Man kan underlätta lite genom att låta barnet ligga kortare stunder på mage. När barnet ligger så kommer det att försöka lyfta huvudet för att se omgivningen. Om barnet inte alls verkar intresserat av att lyfta huvudet, eller om barnet inte utvecklar sina muskler trots att det blir både fyra och fem månader kan det dock vara klokt att prata med sin läkare eller barnavårdscentral om saken.

Kan man hjälpa barnet att utvecklas?

Ja, som förälder eller nära anhörig till ett barn har man stor del i barnets utveckling. Genom att bara vara där gör man mycket. Man kan också berika barnets tillvaro på många sätt. Varför inte lägga barnet på en filt på golvet för att sedan lägga leksaker kring barnet som det får undersöka på egen hand? Ett större barn som lärt sig sitta med stöd kan också sättas i en barnstol vid matbordet och så kan det få en visp, en bunke eller kanske en slev att leka med. Barnet kan också involveras i måltiden genom att själv få peta i sin mat med en plastsked eller med fingrarna.

Det kan också vara bra att låta barnet använda ett lekgym på golvet, eller att bada med barnet. I vattnet blir barnet lätt och det kan plaska länge utan att bli trött. Som vuxen måste man vara med hela tiden när barnet badar, och man måste vara uppmärksam. Redan från ett par månaders ålder brukar man kunna börja med så kallat babysim. Där får barnets föräldrar chans att umgås med andra föräldrar, och bebisen träffar andra barn. Babysimmet går ut på att bebisen får vänja sig vid vatten i sin takt. Barnet ska inte pressas till något eller kastas i vattnet. Det kanske räcker med att vara en kort stund i barnbassängen de första gångerna. Man går sedan vidare med att vara längre och längre stunder i vattnet. Barnet får lära sig att ha huvudet under ytan och så småningom att flyta och ta sig fram i vattnet på olika sätt. De allra flesta barn tycker att det är väldigt härligt att vara och röra sig i det varma vattnet och så länge man tar det lugnt brukar barnet inte heller bli skrämt. Just att röra sig i vatten gör att barnet stärker många av sina sinnen och dessutom får det mer kontroll över sin kropp när kroppsdelarna inte är lika tunga.

Om något är fel med spädbarnets eller bebisens utveckling

Alla barn utvecklas olika och man kan inte säga att det är något fel för att ett barn inte sitter precis samtidigt som ett annat barn. Även om man har flera barn kan deras utveckling gå olika snabbt och att jämföra ett barn med ett annat kan skapa mer problem än lösningar. Går man på regelbundna kontroller hos barnavårdscentralen görs olika tester på barnet för att se hur det egentligen ligger till med utvecklingen men inte heller här kan man efter bara ett enstaka möte säga att något är fel.

Om det går väldigt lång tid utan att någon utveckling sker med barnet, eller om det rent av går bakåt i utvecklingen kan dock oråd anas. Det behöver inte ha att göra med något allvarligt utan det kan helt enkelt vara så att barnet utvecklas mer långsamt och man kanske behöver lägga lite mer tid på att aktivera barnet som förälder. Det kan också vara så att man kanske behöver gå på lite mer frekventa kontroller hos barnavårdscentralen.

Det finns också vissa sjukdomar eller utvecklingsstörningar som gör att barnet kan utvecklas långsamt. Det kan dock ta ett tag innan man kan ge barnet en sådan diagnos och ibland är det inte alls nödvändigt. Det kan dock vara skönt för föräldrarna att veta varför barnet är lite sent i utvecklingen, samt vad de kan förvänta sig inför framtiden.

Barnets kost och dess utveckling

En viktig del av barnets utveckling är dess kost. Riktigt små barn klarar sig bra på bröstmjölk eller på den ersättning som utvecklats för bebisar. Den kosten innehåller de näringsämnen som behövs för att barnet ska kunna utvecklas. När barnet kommer upp lite i ålder kan det dock vara bra att komplettera med lite annat. Det ger inte bara mer näring utan barnet får också lära sig att smaka på saker och att äta annat än bara vätska. Lite potatismos, olika puréer, fruktjuice eller glass är sådant man kan börja med. När barnet accepterar den maten kan man börja med mat som innehåller små, mjuka bitar. Då bör dock bebisen ha lärt sig att tugga, och gärna fått sina första tänder.

Ett barn som inte äter ordentligt eller som inte kan ta åt sig av näringen kan till slut drabbas av näringsbrist och det finns en stor risk för att den kan drabba barnets utveckling både på kort och lång sikt. På barnavårdscentralen brukar det därför frågas om vad barnet äter och om hur mycket mat bebisen får i sig. Att svara ärligt på den frågan är väldigt viktigt för barnets välbefinnande. Då kan man också få tips och råd för hur man kan lägga upp barnets kost, eller bara lugnande besked om att allt ser bra ut och att man kan fortsätta som man gör. Det kan kännas väldigt tryggt för den nyblivna föräldern.